Friluftsliv på vintern kan vara härligt – skidåkning, fiske, ”vandring” med snöskor eller bara vara ute och njuta. Men ger man sig iväg långt från närmaste bebyggelse gäller det att vara förberedd om det värsta skulle hända. Särskilt gäller detta i fjällvärlden där vädret kan slå om snabbt.
(Bilden kommer från boken. Den har Hilleberg the Tentmaker bidragit med.)
När kan vinteräventyret bli farligt?
Ner till -15 klarar du dig även om du gör några få misstag. Du klarar något enstaka misstag även vid temperaturer mellan -15 och -30, men om det är kallare än minus 30 får du helt enkelt inte göra några misstag. När vi pratar om temperaturer, tänk också på kyleffekten om det blåser. Se längre ner på sidan för mer information om det.
Vad är det då du kan behöva veta för att inte göra några misstag? Ett bra sätt är att läsa på i förväg, och kanske passa på att öva lite på att bygga snöbivack.
I boken Uteliv och överlevnad – vinter får du lära dig det mesta av det du kan behöva för att klara dig och de andra i gruppen, om det värsta skulle hända. Författaren Lars Fält är internationellt erkänd som en av de främsta experterna när det gäller uteliv (friluftsliv) och överlevnad.
Här följer några korta utdrag ur boken:
Friluftsliv på vintern
Vintern innebär normalt en storslagen miljö med kall, klar luft och en tystnad som man inte så ofta upplever under sommaren. En aprildag på fjället med solsken överträffar det mesta. Samtidigt kan också vädret snabbt växla från solsken och vindstilla till rykande snöstorm med dålig sikt. Din bristande förmåga, utrustning eller respekt för naturen kan i detta läge få oanade konsekvenser.
Omdöme, kunskap och säkerhetsutrustning är ett måste vid alla vinterturer.
Några viktiga saker att tänka på:
Ditt eget psyke – Du måste acceptera att du kommer att frysa, vara trött och du kommer att känna en större hjälplöshet under vinterturen. Det är inte farligt att frysa om du vet hur du skall göra för att snabbt bli varm igen. Att trivas och utnyttja kylan och snön positivt är mycket en attitydfråga.
Din kunskap – Erfarenhet och planering av vinterturen ställer stora krav. Ett misstag under sommaren, som exempelvis kvarglömd utrustning hemma, kan leda till att man blir en erfarenhet rikare, men under vinterturen kan detta misstag vara livsavgörande. Kunskap är grundstenen till vinterfjällvana. När man omsätter kunskapen i verkligheten skaffar man sig erfarenhet.
Utrustning – Utrustningen skall, speciellt på vintern, skydda utsatta ställen på kroppen som huvudet, bålen, händerna och fötterna. Du skall också kunna hantera utrustningen med vantar/handskar påtagna. Funktionen är viktig! Ligger man insnöad på fjället i flera dygn, välsignar man kvalité.
Vätska och föda – Vätskebehovet ökar vintertid, delvis genom att det försvinner vätska genom utandningsluften. Vid inandning måste dessutom kroppen värma upp och fukta den torra luften. Tyvärr minskar törstkänslan vid kallt väder. Därför måste du planera ditt vätskeintag. Drick varje timme, små mängder! Du bör dricka minst 4–5 liter varje dygn vid normal ansträngning.
Kylan gör att kroppen förbränner mer energi för att hålla värmebalansen. Detta innebär att du måste bära med dig något mer mat vintertid.
Vindens effekt
Vindkyletabellens historia går tillbaka till 1939 då forskarna Paul Siple och Charles Passel gjorden en uppskattning av vindens kyleffekt på människan i Antarktis. Meteorologisk vinddata samlades in på 10 meters höjd. Man använde små cylindrar i plast med vatten i, där man mätte hur fort de frös till is.
Denna tabell har under åren delvis korrigerats. 2001 tillsattes en internationell forskningsgrupp under Kanadensiska institutet för militär och civil miljömedicin. Ny forskning byggde på försök med människor med exponerad bar hud i framförallt ansiktet, där vi förlorar värme fortare än kroppen kan återvärma. Det är därför vi upplever att det är kallare när det blåser.
I den nya tabellen används också meteorologisk vind, det vill säga på 10 meters höjd, men den är nu omräknad till 1,5 meter där vinden normalt är svagare. Vindkyletabellen är avsedd att användas för att ge allmänna råd om klädsel vid utomhusaktiviter och idrottsevengemang.
Under en fjälltur är erfarenhet och att välja väg med hänsyn till vind mycket viktigare. Om man måste gå i motvind är en ansiktsmask (av ull eller neopren) och ”slalomglasögon”, som inte begränsar synen åt sidorna, optimalt. Kapuschongen används vid rast eller som reserv.
I Lars Fälts bok Uteliv och överlevnad – vinter kan du dessutom läsa om hur man ska klä sig vintertid för uteaktiviteter, hur man använder och i några fall tillverkar viss typ av utrustning, vad man ska tänka på när det gäller mat och dryck, lämplig säkerhetsutrustning och hur man behandlar olika skador som man kan råka ut för på vintern. Boken beskriver också sådant som är viktigt att tänka under längre vinterfärder, hur man slår läger och hur man ska göra för att skydda sig vid riktigt dåligt väder.